Bitcoin NASDAQ/Stockholm

Bitcoin börjar handlas på NASDAQ/Stockholm

Idag så har bitcoin öppnats för handel på NASDAQ/Stockholm, och redan nu hör vi press referera till Claes Hembergs varning till att handla med "låtsaspengar". Jag finner det intressant att de flesta ekonomer verkar vara väldigt fokuserade på en enda sak angående bitcoin, nämligen växlingspriset. Precis allting annat verkar vara ointressant. Ibland dyker det upp något i stil med "en politisk rörelse som vill verka utanför banksystemet", eller "ska ses som ett samlarobjekt".

Jag vet inte om Claes Hemberg har någon auktoritet, men det är tråkigt om vanliga människor bara ska få uppfattningen att bitcoin är en motståndsrörelse, eller en uppstickare som inte begriper någonting om den moderna finansvärlden.

Fast allt det här är ju fel. I själva verket är bitcoin de modernaste pengarna som någonsin uppfunnits. För att göra en analogi så kan vi använda liknelsen mellan post vs e-post; ingen skulle för övrigt idag kalla e-post för låtsasbrev förutom en eller annan 100-åring.

Post vs e-post. Banker vs bitcoin.

När jag ska skicka ett fysiskt brev så händer det ganska många saker. Jag lägger det i en postlåda, postlådan töms, kommer till ett lokalt postkontor där breven sorteras. Vissa brev blir identifierade som internationella och hamnar hos ett postkontor för internationell överföring. För att minimera mängden transporter så klumpas breven ihop per dygn. Breven skickas utomlands. Därefter följer ett mönster likt det första fast i baklänges ordning: vi har ett internationellt postkontor som tar emot breven. För ett stort land som USA så ska det sedan skickas till ett mottagande postkontor för rätt delstat. Därefter bryts det ned till lokala postkontor för att till sist hamna i rätt brevlådor.

Jämför med hur vårt bankväsande fungerar. Jag vill göra en internationell betalning. Varje bankkontor har sitt eget kontosystem. Dels har varje svensk bank sitt eget kontosystem (per slutkund), och sedan har Sveriges riksbank ett kontosystem (där varje svensk bank har ett RIX-konto), och liknande postkontor så är banksystemen ihopbyggda i komplicerade nätverk där varje nod i nätverket har ett lokalt kontosystem, som måste regleras, kontrolleras och verifieras. Det skulle bli väldigt dyrt för en bank att göra varje transaktion för sig enskilt, vilket är orsaken till att man samlar upp flera transaktioner i klumpsummor som man sedan gör en överföring per dag. Det är en av orsakerna varför pengar flyttas långsamt, speciellt internationellt där många banker är inblandade.

Någon utbrister "Swish!", och det är lite intressant för det bevisar bara ännu mer min tes. Getswish AB är ett företag som ägs av storbanker och förvaltas av Bankgirot. Att det går fort att skicka pengar genom Swish innebär att man har gemensamt kontosystem som alla banker är anslutna till. Precis min poäng. Pengar kan flyttas fort om man har gemensamma kontosystem.

Så bitcoin fungerar bra därför att allting är ett enda enhetligt kontosystem. Jag kan således skicka pengar från vem som helst till vem som helst, när som helst, och i stort sett utan kostnad. Till skillnad från Swish och andra system så är det är dessutom internationellt och pseudoanonymt; man kan bibehålla rätten till privata transaktioner med hög integritet, om man så önskar sig det skyddet.

Men det stannar inte där. Bitcoin är mycket större än så.

Det normala bankväsendet via banknätverket bygger på förtroende. Förtroendet har byggts upp under en lång tid och vi vill ju inte att våra pengar hamnar på villovägar, eller fuskas bort i kontohanteringssystemen. Det är en ganska betydande kontrollapparat som ser till att övervaka och varna för suspekta transaktioner. Jag har själv blivit uppringd av min bank några ggr för bedrägeriförsök. Det är tacksamt, men per definition också kostsamt.

Det geniala i bitcoin-nätverket är att systemet bygger precis på motsatsen till förtroende. Med tanke på enkelheten till kopiering av digital information så är det är ganska revolutionerande i sig. Bitcoin är det första världsomspännande nätverket som möjliggör ekonomiska transaktioner, samtidigt som det är säkert, utan att behöva lita på någon, och utan att någon kan förfalska vare sig pengar eller transaktioner. Det betyder att vi inte behöver någon kostnadsintensiv kontrollapparat som behöver granska transaktionerna. Det i sig gör bitcoin kostnadseffektivt.

Men det stannar inte där. Bitcoin är mycket större än så.

Bitcoin har också ett inbyggt programmeringsspråk. Programmeringsspråket möjliggör komplexa ekonomiska kontrakt, t ex 3 av 5 personer måste ge sin tillåtelse för att en specifik transaktion ska gå igenom. Det går också att programmera escrow-tjänster, så att en transaktion blir godkänd först när båda parter är nöjda via en tredje part, t ex om en vara ska skickas mot betalning och ska godkännas innan transaktionen går igenom. Det ska poängteras igen att denna kod bakas in i bitcoin-pengarna självt. Exakt hur denna kod ska skrivas, är upp till vem som helst. I praktiken blir det "bitcoin-quants" som skriver denna kod; experter som kan mycket om hur bitcoin fungerar rent tekniskt, och sedan konstruerar en användarvänlig tjänst omkring det.

Men det stannar inte där. Bitcoin är mycket större än så.

Bitcoin har en global transaktionskedja, s.k. blockkedjan, där all information om alla transaktioner finns publicerade. Denna kedja säkras med hjälp av tusentals datorer i världen. Det hela är uppbyggt så att ingen enskild aktör kan gå in och skriva om historien. Det visar sig att denna blockkedja kan användas för andra tillämpningar än finansiella transaktioner. Exempelvis skulle det vara möjligt att hantera certifikat/ägarbevis.

Om jag säljer en bil till exempel, så vill jag samtidigt föra över mitt ägarbevis (som bevisar att det är jag som äger bilen). Här skulle blockkedjan vara perfekt. Jag kan då använda en speciell sorts bitcoin som mitt ägarbevis. När jag säljer bilen, så för jag över precis denna bitcoin till nästa ägare. Äkthetsbeviset består i att följa transaktionskedjan för denna bitcoin tills jag kommer till producentens ursprungstransaktion (som markerar en äkthetsstämpel). Man kan använda en försvinnande liten andel bitcoin för att representera detta ägarbevis, så det monetära värdet är obefintligt. Till exempel 0.0001 BTC (en tiotusendels bitcoin).

Men det stannar inte där. Bitcoin är mycket större än så.

Bitcoins produktionsvolym påminner en del om guldutvinning. Den totala mängden guld som finns i jordskorpan är en kub på ca 21x21x21 meter. Mängden bitcoin som totalt kommer att finnas ca år 2140 är 21 miljoner. Men den minsta enheten för en bitcoin är en 100-miljondel, eller 0.00000001. Istället för att trycka nya pengar för att representera värde, så får man dela upp sina pengar i mindre bitar. Det betyder att bitcoin är inflationssäkert. Ingen enskild nation kan blåsa upp antalet bitcoin för att göra det värdelöst. Istället för att trycka nya pengar så åstadkommer bitcoin samma fenomen genom att dela upp bitcoin i mindre bitar. Att ha inflationssäkra pengar betyder kanske inte så mycket för oss i Sverige, men det finns många länder i världen vars regeringar gaddat sig samman med centralbankerna och trycker upp nya pengar för att finansiera sina statsbudgetar med hyperinflation som följd. I dessa länder så skulle bitcoin ge ett utomordentligt värde för befolkningen. Dessutom får samma människor tillgång till ett globalt nätverk för finansiella transaktioner.

Men det stannar inte där. Bitcoin är mycket större än så.

Bitcoin som koncept kan inte kopieras av nationalstater och/eller banker. Det är ett system som kräver ett decentraliserat tänkande för att det överhuvudtaget ska fungera. Du kan inte centralisera bitcoin (t ex en centralbank) eftersom det då tappar sina egenskaper. Hela poängen med bitcoin är att det inte får finnas någon svagaste punkt, utan det är hela nätverket självt som reglerar sig självt. Det är av precis den anledningen som mängden bitcoin är strikt reglerade. Skulle det vara möjligt för upphovsmannen, eller någon central organisation, att kunna skapa nya bitcoin så skulle denna också bli den svagaste länken i kedjan, och det skulle vara en tidsfråga innan en hacker skulle stjäla denna hemlighet, antingen direkt eller indirekt via en insider.

Men det stannar inte där. Bitcoin är mycket större än så.

Vi kan tänka oss en massa innovationer ovanpå bitcoin. Email med spam klassas av många som ett problem. Vad sägs om en lösning på det? (T ex att en ny addressant måste ge en liten summa bitcoin för att e-posten godkänd på e-postservern). Allt detta kan byggas in i SMTP-protokollet för mail. Vidare finns det andra innovationer som lightning.network (http://lightning.network). Slutligen pumpas det in enorma mängder riskkapital till bitcoin-företag i hopp om att något av dessa blir framtidens Facebook, Twitter eller Google.

Så avslutningsvis. Bitcoin är det modernaste monetära instrumentet som människan någonsin uppfunnit. Med största sannolikhet kommer det så förbli under lång tid.

Stopp! (Säger ekonomen.) Vad är det som säger att den amerikanska staten inte kan "stjäla" konceptet i bitcoin och applicera det på dollarn?

Ah, det är min favoritfråga som har ett favoritsvar: Ja, det går nämligen inte. Tekniken som finns i bitcoin fungerar bara om systemet är decentraliserat. Om makten att kontrollera nätverket skulle finnas hos en punkt, så finns det stor risk att det missbrukas/hackas. Det tillsammans med ett gemensamt kontohanteringssystem skulle innebära att man skulle kunna trycka triljoner dollar och sedan snabbt flytta runt pengarna mellan olika konton för att till slut berika vissa enskilda personer.

Det är just de separata kontohanteringssystemen, tillsammans med de långsamma penningströmmarna som möjliggör en blockering/reversering av transaktioner som gör det befintliga banksystemet säkert för gemene man. Fusk och bedrägerier sker ändå, men den smällen tar bankerna, som i sin tur resulterar i extra kostnader/avgifter mot kunderna. Dessa problem har inte bitcoin, eftersom säkerheten är nätverket självt tillsammans med decentraliseringen.

Så eftersom ingen stat/bank kommer kunna kopiera konceptet, vad tror ni att bitcoin är värt då?

Så nu ska jag våga mig på en ekonomisk gissning. Hur mycket är bitcoin värt (per styck)? Det är ganska enkelt att räkna ut. Ta godtyckligt marknadsvärde och dela med 21 miljoner. Ni som gjort det, och känner till de pengaströmmar som förekommer i det nuvarande finansiella systemet, vet att bitcoin lätt borde kunna bli värt $1,000,000 per styck. Varje dag tas små steg som kommer resultera i detta. NASDAQ/Stockholm är bara ett myrsteg bland många. Men framför allt: Stirra er inte blinda på priset!

Det stannar inte där. Bitcoin är mycket större än så.


Datavetaren